Restvärde och marknadsvärde — vad är skillnaden vid utköp av förmånsbil?
En av de vanligaste missuppfattningarna vid utköp av förmånsbil är att leasingavtalets restvärde och bilens marknadsvärde skulle vara samma sak. De är två helt olika storheter — och förväxlingen kan skapa skatterisk och förlorade intäkter.
Vad är restvärde?
Restvärdet är det belopp som specificerades i leasingavtalet när avtalet skrevs — ofta tre eller fyra år innan det löper ut. Det är en finansiell konstruktion som speglar leasinggivarens förväntade värdeminskning av bilen över avtalets löptid, och som ligger till grund för beräkningen av leasingavgifterna.
Restvärdet är inte en marknadsbedömning. Det är inte ett pris som någon har erbjudit för bilen. Det är ett antagande som leasingbolaget gjort vid avtalets ingång, baserat på branschstatistik och en bedömning om värdeminskning över tid.
Vad är marknadsvärde?
Marknadsvärdet är det pris bilen skulle säljas för på den öppna marknaden vid en specifik tidpunkt, under normala omständigheter och inklusive moms. Det är detta marknadsvärde Skatteverket använder som referens när de bedömer om en bilförsäljning till anställd skett på marknadsmässiga villkor.
Marknadsvärdet påverkas av faktorer som inte fanns med i restvärdesberäkningen: aktuell utbud och efterfrågan, bilens faktiska skick, miltal, utrustning, och hur marknaden för just den modellen har utvecklats.
Skatteverkets utgångspunkt: Det är marknadsvärdet inklusive moms som avgör om en försäljning skett på marknadsmässiga villkor. Att hänvisa till restvärdet som försvar vid en granskning är inte tillräckligt — restvärdet är en bokföringsmässig konstruktion, inte en marknadsbedömning.
Varför kan restvärdet skilja sig från marknadsvärdet?
Restvärden sätts som regel konservativt. I de flesta leasingavtal är leasingbolagets ekonomiska uppsida begränsad till restvärdet — om bilen säljs över det priset återbetalas det överskjutande beloppet till leasetagaren. Det innebär att leasingbolaget inte har incitament att jaga uppsida vid försäljningen. En konservativ bedömning är säkrare för dem.
För företaget är situationen omvänd. Om bilen säljs för bara restvärdet — utan att någon part aktivt arbetar för att realisera marknadsvärdet — uppstår ingen uppsida för företaget. Det reella marknadsvärdet förblir orealiserat.
Restvärdets roll vid förmånsbeskattning
Vid bedömning av om en försäljning till anställd skett på marknadsmässiga villkor är det inte restvärdet Skatteverket använder som referens. Det är marknadsvärdet inklusive moms. Att prissätta en försäljning till den anställde utifrån restvärdet — om marknadsvärdet ligger betydligt högre — innebär att mellanskillnaden potentiellt är en skattepliktig löneförmån. Det är företaget som har bevisbördan vid en granskning.
Xcocars köperbjudande är baserat på bilens marknadsdata och faktiska skick — inte på leasingavtalets restvärde. Eventuellt överskott återbetalas enligt avtalets standardvillkor till företaget.
Prissättningen är dokumenterad och baseras på faktiska marknadsdata. Det är ett systematiskt förfarande som kan redovisas och förklaras — inte en subjektiv bedömning.
